Elsparkcykeln är en uppladdningsbar batteridriven sparkcykel. Den största fördelen med elsparkcykeln är smidigheten. Den gör det enkelt att ta sig fram kortare sträckor utan att behöva passa busstider eller leta parkeringsplats för en bil. Miljömässigt är elsparkcykeln dessutom ett klimatsmart alternativ i stadsmiljön. Den drivs på el, är tyst och släpper inte ut några avgaser under själva körningen.

En föregångare till elsparkcykeln var autopeden som uppfinnaren Arthur Gibson tog patent på i USA 1916. Den liknade 2000-talets elsparkcyklar, men drevs av bensinmotor.

Trots fördelarna har elsparkcyklarna skapat stora debatter. Akutmottagningar har rapporterat om en stor ökning av skador relaterade till elsparkcyklar. Det handlar ofta om huvudskador, brutna ben och skador på tänderna, vilket ofta beror på hög fart, alkoholkoncentration hos föraren eller att man kör utan hjälm. Ett annat problem är att hyrbara elsparkcyklar ofta lämnas på trottoarer, cykelbanor och framför entréer, vilket skapar irritation och utgör en direkt fara bland annat för personer med synnedsättning.

En elsparkcykel (med max 250 watts motor och maxhastighet på 20 km/h) räknas som en cykel i trafiken. Följande regler gäller:

• Man måste framföra elsparkcykeln på cykelbana (om det finns en).
• Det är förbjudet att köra på trottoarer och gångbanor.
• Man får endast köra en person per fordon.
• Det är förbjudet att parkera elsparkcyklar på gång- och cykelbanor på ett sätt som hindrar andra.
• Det finns ingen strikt åldersgräns för att framföra elsparkcykel i Sverige, men de flesta uthyrningsföretag har 18-årsgräns.
• Alla barn och unga under 15 år måste enligt lag bära hjälm när de kör en elsparkcykel.

Genom att hålla koll på reglerna, visa hänsyn till medtrafikanter och alltid använda hjälm kan elsparkcykeln fortsätta vara det smidiga och roliga transportmedel den är tänkt att vara.